Ny forskning diskuterar den stora frågan om viljans frihet utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Neurologen Jaak Panksepp och psykoanalytikern Mark Solmes har under senare år fört en diskussion om vad det innebär att ha en “egen vilja.” Deras resultat pekar mot att mycket av det vi tror är viljestyrt snarare är resultatet  av kemiska reaktioner i hjärnan. Den första reaktionen är biologisk, därefter blir vi medvetna om vad som hänt och reagerar känslomässigt. Panksepp har funnit sju emotionella behov som styr våra beteenden. Den term man använder för att beskriva dessa reaktionsmönster är “Drives”. Själva reaktionerna sker i området kring hjärnstammen, precis som hos de flesta andra djur.

Vi har genom tiderna utvecklat en praktisk intelligens som gör att vi idag kan utforska vår kontext och till om med skapa förutsättningar för nytt liv. Vi människor är unika genom vår förmåga att tänka abstrakt och i termer av vad som kan ske i framtiden. Samtidigt är vi utrustade med mentala skygglappar som gör att vi utesluter vissa delar av det som sker i vår omgivning.

 “Ibland  säger vi att kulturen ‘sitter i väggarna,’ men i själva verkar  har vi kollektivt utvecklat beteenden och sätt att tänka inom organisationen.”

Våra drives skapar reaktionsmönster och cementerar beteenden. Hjärnan skapar därigenom upptrampade stigar som byggs på för varje gång som reaktionen inträffar och därmed sänks tröskeln för den kemiska reaktionen och mönstret förstärks. Det skapar en feedback loop som gör att vi ofta reagerar automatiskt på vad som sker i omgivningen. 

Ibland  säger vi att kulturen “sitter i väggarna”, men i själva verkar  har vi kollektivt utvecklat beteenden och sätt att tänka inom organisationen.  Nya medarbetare kan förundras över vad som sker, men anpassar sig snabbt till utvecklade mönster. 

Din upplevelse i nuet tolkas alltså utifrån tidigare erfarenheter och upptrampade stigar, både dina egna och organisationens. Det är ett funktionellt beteende i större levande system genom vilket vi spar energi och därmed gynnar fortlevnad inom systemet. Samtidigt innebär det en riskfaktor eftersom organisationen behöver hänga med i vad som sker i samhället och möta nya behov för att inte självdö. Därför är det viktigt att titta bakåt för att kunna sikta framåt och ta in upplevelser utifrån andra perspektiv. Vi behöver hitta både det positiva och det som hindrar oss i våra upptrampade stigar.

För att kunna skapa utveckling och förändring behöver vi förstå hur vi som människor fungerar tillsamman i ett levande system, dvs hur vi tillsammans på ett omedvetet plan lägger grunden för vårt sätt att tänka och reagera inom organisationen. Ju mer kunskap vi har om dessa “mänskliga levande system” desto mer kan vi påverka den kultur vi skapar tillsammans. Alla dina handlingar och beslut kan bli en del av denna väv.

“Genom att medvetet upprepa vissa förhållningssätt kan vi förstärka goda reaktions- och beteendemönster i hjärnan.”

Det mest fantastiska är att du genom ditt sätt att vara kan påverka en helhet kultur eller ett mänskligt levande system. Så vilket beteende eller förhållningssätt vill du ska prägla ert system? Vad kan du göra annorlunda i dag? Vad kan du göra för att skapa mer energi hos dig själv och andra. 

Genom att medvetet upprepa vissa förhållningssätt kan vi förstärka goda reaktions- och beteendemönster i hjärnan. Ju mer vi kan få bort reaktionerna av att behöva vara vaksam och söka efter hot desto bättre kan vi fungera tillsammans. De ersätter inte de gamla, men lägger sig bredvid och kan blir starkare för varje gång du tänker och agerar på det nya sättet. Tro inte på alla tankar som din hjärna bygger upp av små bitar av information. Gör inte misstaget att tro att saker handlar om dig som inte gör det: de allra flesta vill dig väl. Tillit bygger sunda kulturer som gör nytta i världen.